Vad, hur och varför

Pedagogisk dokumentation - Vad, hur och varför?

"Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull." ( Lpfö s.14)

Detta är ett nytt inlägg i den reviderade läroplanen. Vidare står förskollärarens riktlinjer angivna på s.14-15. Förut gjordes många observationer och dokumentationer på barnen och som slutade i en utvärdering men efter egen beprövad erfarenhet följdes det inte vidare, som det nu står i läroplanen att det ingår i vårt uppdrag.

Taguchi menar att pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation där pedagogen kan läsa upp för barnen vad de sagt gången innan för att fortsätta tankarna till nya tankar och att barnen också kan förmedla sitt tänk genom målningar, teckningar, filmer etc. Och som pedagog kan jag säga "så här gjorde du, hur tänkte du?". Dokumentation syftar till att påvisa vad barn kan och vad de har för erfarenheter - deras referensramar - och hur de tänker. Ja, hela verksamheten visas genom dokumentation. Genom dokumentationen går även jag som pedagog in i ett lärande där jag kan ställa mig frågan "var står jag nu?". Det som jag tycker är så spännande är att "vi måste se den vuxne som den som tar ansvar för ett förändringsarbete där barnet, precis som vi själva ses som ett aktivt omskapande subjekt". "Det finns alltså inget slutmål för förändringsarbetet". (Varför pedagogisk dokumentation s.12). Härligt! Taguchi menar även att den vuxne alltid utgår från dokumentationen av barnens arbete och tankar för att föra temat framåt och då ges barnet makt över sitt eget lärande. (s.53). Barnen får då syn på sina egna tankar och lärprocesser. Jag tror att jag i mitt arbete använder mig av ett konstruktionistiskt tänkande dvs "ingenting kommer att vara konstant, utan allt förändras hela tiden". (s.9)

Nästa steg i kommunikationen är att jag tillsammans med andra pedagoger samtalar om aktiviteten. Här kan jag synliggöra mina egna tankar och erfarenheter kring barnen dvs min egen lärprocess.

I Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet står att "Personalens möjlighet och förmåga till reflektion och dokumentation måste ses som en del av den professionella yrkesutövningen". (s.21).

Att reflektera med andra pedagoger har vi på min förskola haft svårt att få tiden att räcka till. Ibland tycker jag att det är svårt att komma vidare, jag stannar till och vet inte riktigt hur jag ska fortsätta men får jag ett 'bollplank' är det lättare att få nya tankar. Det var skönt att läsa i (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan) om pedagogisk dokumentation att "det behöver skapas ett klimat där även "misslyckanden" och "misstag" kan användas som verktyg för att komma vidare i det pedagogiska arbetet".(s.65). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet tar upp frågor som:

- Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?

- Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska vara tillräcklig som underlag för 

  analys?

- Vem ansvarar för att det görs olika typer av dokumentationen?

- När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen som görs 

  under året? (s.23)

Jag tycker det är viktigt att urskilja dokumentationen så man inte dokumentera allt för här ligger starten till uppföljningen. Att i ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete ställa sig frågan "Var är vi?", "Vart ska vi?", "Hur gör vi?". (s.25).

Efter att jag läst "Seendets språk" blev jag inspirerad att låta min barngrupp reflektera över en bild av Lilla Anna och Långa farbrorn som befinner sig på en brygga. I boken beskrivs bl.a hur en bild kan beskrivas och tolkas utifrån betraktaren som är helt subjektiv. Vad ger bilden för betraktaren för uttryck, estetik, koder och tecken? Jag ville undersöka vad barnen såg för "inre kontext" (s.38) och jag ville lyssna in och iaktta det som pågick bland barnen och synliggöra det genom att min kollega dokumenterade både med penna och film. "Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera". (Läroplan för förskolan).

Jag och min kollega Helena ville att barnen skulle få ett intryck av vatten för vi ville starta ett projekt om vatten. Inget barn i Helenas barngrupp nämnde vatten mot för i min grupp var vatten det första ord som nämndes. Märkligt! Vad har barnen för erfarenheter av vatten? Vår förförståelse var att barnen genast skulle svara VATTEN!

"Den vuxne är den som ger barnen förutsättningar för ett medkonstruerande genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja proccessen på olika sätt." (Varför pedagogisk dokumentation s.55)

Så vid nästa tillfälle fortsatte vi prata med barnen om vatten, vilka deras erfarenheter var. Vad kunde man göra med vatten, hade någon varit på en brygga, vad gjorde Långa farbrorn etc. för att tillfället därpå göra olika vattenexperiment.

Varför blir inte papperet blött? Konstigt! Barns lärande tar nya vägar i ett rhizomatiskt tänkande.

"Lärande som retas och i viss mån provoceras tar fart och ger sig ofta i väg hit och dit i oväntade rhizomatiska banor". (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan s.68)

Jag har också dokumenterat hur två barn samarbetar för att lösa en uppgift.

Bygga ett slott tillsammans. Hur tänkte ni nu?

Bygga ett hem till djuren tillsammans. Vilket samarbete!

Så här blev det och barnen var väldigt nöjda över resultatet.

Bygga en bro där en krokodil bor under bron.

En trädgård fick den också. "Så, nu blev det bra" sa barnen.

Jag planerar att placera ut spaltdokumentationer fastsatta på väggarna så man snabbt kan dokumentera en aktivitet vad barnen säger och gör. Vidare ska jag och barnen titta på bilderna och de kommer kanske på andra lösningar till sina byggen eller kanske helt andra spår. Det ska bli spännande!

Källförteckning

Hansson, Karlsson, Nordström (2006) Seendets språk. Lund: Studentlitteratur

Hillevi Lenz Taguchi (2007) Varför pedagogisk dokumentation. Riga: Livonia

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Edita

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Elanders

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Edita